.

jag är svårt dålig på att uppdatera, jag vet.
men nu sitter jag här. hemma sen två dagar från ett 30gradigt egypten. jag har nästan lite svårt att hitta orden & jag vet inte riktigt vart jag ska börja.

"one night of magic rush, the stardusts' simple touch"
resan har vart jävligt nyttig för mig på många sätt. dels har jag blivit brun (kanske är att ta i, men jag har fått färg iallafall), men sen har det hänt nåt. har sett lite djupare in i mig själv liksom. fått perspektiv på saker och ting.
jag tror aldrig att jag känt mig så utanför i ett ku-sammanhang, men det var nog lite meningen. som sagt. ett helt nytt perspektiv att bearbeta.
samtidigt som jag känt mig utanför har det vart en av de bästa upplevelserna nånsin, tror jag.
jag har gråtit så jag har haft svårt att andas, men också skrattat så att tårarna runnit.
gruppen har aldrig varit så tajt, och när tillochmed johan säger att han skulle kunnat stanna ett bra tag till med oss; då känns det äkta.
det har varit så mycket bättre än jag kan få ner här, men detta duger.

när jag var där nere längtade jag svårt mycket efter alla här hemma, men nu när jag fått se dem igen vill jag inget hellre än att umgås med egyptenmänniskorna.
så blir jag verkligen alltid när jag levt så nära inpå människor en längre tid. jag har svårt att släppa det.

menmen, det går ju även att leka "nuna" här hemma i sverige också, även om det inte är samma sak som på sinai berg, eller i röda havet.

nej nu ska jag väl börja tänka på refrängen.
puss